Stel, långsammare eller halt? Så visar sig ledproblem hos olika hundraser
Ledproblem ser inte likadana ut hos en labrador, en staffe och en chihuahua. Rasen, vilken led det gäller och hundens ålder avgör vad du ser hemma. Och det du ser först är sällan hälta.
Genomgången bygger på svenska röntgenresultat från över 114 000 hundar och på det vi hör i vår rådgivning varje dag. Din ras behöver inte finnas med för att du ska ha nytta av den. Det börjar sällan med hälta
De flesta hundar med ledproblem haltar inte i början. De gör samma saker som förut, men lite annorlunda:
Hon följer fortfarande med på promenaden, men går långsammare.
Han hoppar fortfarande in i bilen, men tvekar först.
Hon leker fortfarande, men slutar tidigare.
Han reser sig fortfarande själv, men behöver några sekunder extra.
Hon går fortfarande i trappan, men tar ett steg i taget.
Hälta syns när ett ben gör mer ont än det andra. Sitter problemet i båda höfterna eller båda armbågarna finns inget friskt ben att avlasta till. Då blir hunden försiktigare i stället för halt.
Det är därför det är lätt att missa. I en amerikansk studie av unga hundar hade ägarna bara lagt märke till något i ungefär 30 % av fallen där veterinären hittade smärtsam artros (Enomoto m.fl. 2024).
Känner du igen din hund? Det här gör mest nytta
Tre saker gör skillnad, och de fungerar bäst tillsammans: rätt vikt, rätt rörelse och ett ledtillskott varje dag. Inget av dem räcker ensamt.
1. Vikten först
Varje kilo för mycket bär lederna i varje steg. I en livslång studie av labradorer fick de slanka hundarna höftartros sex år senare än de som åt mer (Smith m.fl. 2006).
Börja med att känna efter revbenen. De ska gå att känna utan att trycka. Är du osäker på var din hund ligger hjälper vi dig gratis med fodret.
2. Rörelse som bygger i stället för sliter
En timme varje dag är snällare mot lederna än fem timmar på lördagen. Muskler stabiliserar leden, och det är dem du bygger.
Vi har samlat det i en plan på åtta veckor:
Steg 0, vikten. Du bedömer hundens hull på en skala från 1 till 9 och får veta vad du ska göra vid just den siffran. Ligger hunden på 6–7 hjälper vi dig med fodret. Ligger den på 8–9 ska veterinären titta först.
Vecka 1–2 avlastar. Kortare och lugnare promenader, så att leden får vila utan att musklerna tappar.
Vecka 3–4 bygger rörlighet. Enkla övningar hemma, som att sätta sig och resa sig och gå över låga bommar.
Vecka 5–8 bygger muskler. Backar och gärna simning.
3. Ett ledtillskott varje dag
Vi säljer själva ett ledtillskott, så du ska veta var vi står. Vi valde EliteFlex Forte för att hela formeln finns i samma flaska: glukosamin, kondroitin, MSM, hyaluronsyra och omega-3 från alg. Du slipper pussla ihop flera burkar och undra om något fattas.
Flytande. Du häller det över maten, och de flesta hundar äter det direkt. Ingen daglig kamp vid matskålen.
Doseras efter vikt. Din hund får den mängd som passar dess storlek, inte en standardtablett för alla.
Fri från skaldjur. Glukosaminen är fermenterad.
Tillverkad på Irland av Mervue Laboratories, som gjort tillskott till djur sedan 1986.
EliteFlex är gjord för hunden som redan har börjat bli stel, inte som en försäkring för säkerhets skull. Undrar du om den passar din hund? Ring eller mejla oss alla dagar 08–20. Rådgivningen är gratis, och passar något annat bättre säger vi det. →Läs mer om EliteFlex Forte
Gör hemmet lättare
Mattor på hala golv, en ramp till bilen, en bädd som avlastar och kort päls mellan trampdynorna. Det tar bort de moment som belastar mest.
Håll koll över tid
Filma hunden när den travar från sidan, tio sekunder en gång om året. Minnet är dåligt på långsamma förändringar. Är hunden registrerad i SKK och röntgad finns resultatet i SKK Hunddata, tillsammans med föräldrarnas.
Arv förklarar mindre än hälften av skillnaden i höftstatus mellan hundar i samma ras. Resten är sådant du kan påverka (SKK).
Hundens ålder | Vad som händer | Källa |
Under uppväxten | Höft- och armbågsdysplasi uppstår medan leden växer. Hunden föds inte med det. | SKK |
1–2 år | Röntgen kan visa hur lederna blev. SKK läser av bilder från 12 månader, 18 månader i vissa stora raser. | SKK |
8 månader–4 år | 40 % hade artros på röntgen i minst en led, och 24 % hade dessutom ont i leden. | Enomoto m.fl. 2024 |
2 år | 15 % av labradorerna i en livslång studie hade höftartros på röntgen. Vid 14 år var det 67 %. | Smith m.fl. 2006 |
10,5 år | Genomsnittlig ålder när artros får sin första diagnos i brittisk primärvård. | Anderson m.fl. 2018 |
Mellan första raden och sista ligger åren då tecknen i listan ovan brukar komma. Det är de åren du kan göra mest. Vikten flyttar åldern
I samma livslånga studie följdes 48 labradorer i par. Den ena hunden i varje par fick 25 % mindre mat hela livet. De slanka hundarna fick höftartros på röntgen vid 12 år i median, de andra vid 6 år (Smith m.fl. 2006). Sex års skillnad, enbart på vikten.
Samma ålder betyder olika saker
En sjuåring är inte lika gammal i alla raser. I brittiska data är medianlivslängden 10,1 år för berner sennen, 11,3 år för schäfer och 13,1 år för labrador och border collie (McMillan m.fl. 2024). En berner på sju har levt två tredjedelar av rasens medianliv. En border collie på sju har levt drygt hälften.
Vi anger därför inga åldersgränser per ras. Det finns inga belagda sådana. Det viktiga är inte hundens exakta ålder, utan om något förändras i vardagen.
Var sitter det?
Vilken led det gäller avgör vad du ser. De flesta tittar på bakbenen, men hos flera vanliga raser sitter problemet oftare fram.
Led | Vanligast hos | Det du ser |
Höft | Stora raser, särskilt schäfer och bullraser | Reser sig långsammare, stel efter vila, hoppar ogärna upp, smalare över låren |
Armbåge | Rottweiler, staffe, berner sennen, schäfer, golden | Kortare steg fram, tvekar nedför trappor och ut ur bilen, stel efter vila |
Knä och korsband | Alla storlekar | Hälta på ett bakben som kommer plötsligt eller återkommer, sitter med benet ut åt sidan |
Knäskål | Småhundar | Skuttar några steg på tre ben och går sedan som vanligt |
Familjehundarna
Labrador
Labradoren är Sveriges vanligaste hund, med 40 000 i hundregistret. Av de röntgade har 11,3 % lindrig höftdysplasi och 4,8 % måttlig eller grav, och 9,0 % har anmärkning på armbågen (Engdahl m.fl. 2026).
Det ser sällan ut som hälta. Det ser ut som att hon har blivit lat eller lagt på sig. Hos labradoren hänger de två ihop: vikten döljer problemet och driver på det. Viktstudien ovan gjordes på just labradorer.
Börja med att känna efter revbenen. De ska gå att känna utan att trycka.
Golden retriever
Golden har fler anmärkningar än labradoren, både bak och fram. 25,2 % av de röntgade har någon grad av höftdysplasi och 16,0 % anmärkning på armbågen (Engdahl m.fl. 2026). Armbågen är den som glöms bort.
Ägaren tittar oftast på bakbenen. Armbågen syns som kortare steg fram och en hund som tvekar nedför trappan men går uppför utan problem.
Berner sennen
Hos berner sennen kommer allt tidigare. 19,9 % har någon grad av höftdysplasi och 17,0 % armbågsanmärkning (Engdahl m.fl. 2026) och medianlivslängden är 10,1 år (McMillan m.fl. 2024). En femåring är en medelålders hund.
Rasen är lugn av sig, och det gör den svårläst. Det är lätt att tänka att han alltid har varit lugn. Jämför med hur han rörde sig för ett år sedan, inte med andra hundar. Cocker spaniel
Cockern är den lilla hunden ingen misstänker. Ändå har 15,6 % av de röntgade cockrarna någon grad av höftdysplasi, nästan alla den lindrigaste (Engdahl m.fl. 2026). Det är i nivå med labradoren.
Första tecknet är ofta soffan. Hon hoppar fortfarande upp, men tar sats två gånger.
De aktiva hundarna
Har du en ung och aktiv hund i dag handlar det här avsnittet om vad du ska känna igen om några år.
Staffordshire bullterrier och amstaff
Bullraserna har höga siffror som få pratar om. 41,9 % av de röntgade stafforna har någon grad av höftdysplasi och 17,1 % anmärkning på armbågen. Amstaffen har 64,2 % på höften och 34,9 % på armbågen, tredje högst av 72 raser i den svenska studien (Engdahl m.fl. 2026).
En anmärkning är inte samma sak som besvär. I rasklubbens hälsoenkät 2016 hade 10 % av stafforna med lindrig höftdysplasi problem med höfterna. Bland dem med måttlig var det 42 %.
Starka muskler avlastar leden, och det är en förklaring till att tecknen kan komma sent. Lär dig hur din hund rör sig nu. Det är din jämförelse den dag något ändras.
Jämthund
Jämthunden har bra höfter. 91 % av de röntgade har normala höftleder (Engdahl m.fl. 2026). Här handlar det om belastning och ålder, inte om anlag.
En jakthund arbetar hårt under en kort säsong. Stelhet dagen efter ett långt pass är väntat. Lägg märke till om den sitter i längre för varje år, eller kommer efter kortare pass än förut.
Border collie
Border collien har lite anlag i statistiken. Armbågarna hör till de friskaste med 2,3 % anmärkningar, och av de 13,9 % med höftanmärkning är nästan alla lindriga (Engdahl m.fl. 2026) och medianlivslängden är 13,1 år (McMillan m.fl. 2024). Den lever länge och arbetar hela vägen.
Det är hunden som aldrig säger nej. Du ser sällan hälta först. Du ser en sväng som blir vidare, ett hinder som rivs eller en hund som väljer att gå runt i stället för över.
Schäfer och rottweiler
Schäfer
Schäfern är den av Sveriges tre största raser som har flest anmärkningar. 25,6 % av de röntgade har någon grad av höftdysplasi och 16,9 % anmärkning på armbågen (Engdahl m.fl. 2026). Brukslinjerna har enligt klubben 10 % lägre frekvens av höftdysplasi än utställningslinjerna.
Röntgenresultatet säger något om framtiden. I svenska försäkringsdata behövde hundar med måttlig eller grav höftdysplasi oftare veterinärvård för höften senare i livet (Malm m.fl. 2010). Det du ser sitter i bakdelen: smalare över låren, långsammare upp, och en hund som hellre sätter sig än står.
Schäfern har också andra problem i bakdelen som inte är artros. Vinglar hunden, släpar klorna eller viker tassen under sig ska en veterinär titta på det.
Rottweiler
Hos rottweilern är det armbågen. 26,0 % av de röntgade har anmärkning, mer än var fjärde hund (Engdahl m.fl. 2026). På höften har 18,0 % någon grad av dysplasi (Engdahl m.fl. 2026).
En tung hund med ont i båda armbågarna haltar sällan. Den tar kortare steg, lägger sig oftare på promenaden och tvekar inför att hoppa ner.
Småhundar: oftast knäskålen
Chihuahua, pomeranian, jack russell och andra små raser
Hos småhundar är det oftast knäskålen, och det är en annan sak än artros i höften. I svenska försäkringsdata var 13 av 18 raser med förhöjd risk hundar under tio kilo, och pomeranian låg högst (Engdahl m.fl. 2023). I SKK:s undersökningar av chihuahua hade 23 % av hundarna en knäskål som gled ur läge (SLU).
Du ser en hund som skuttar några steg på tre ben och sedan går som vanligt. Det är knäskålen som hoppar ur sitt spår och tillbaka. Händer det ofta ska en veterinär bedöma knät, för en knäskål som glider år efter år sliter på leden.
Små raser röntgas sällan. För jack russell och fransk bulldogg finns därför ingen svensk statistik över höfter och armbågar att luta sig mot.
Dvärg- och toypudel
Pudeln får det i knät på två sätt. I svenska försäkringsdata hörde dvärg- och toypudel till raserna som drabbades av både knäskålsproblem och korsbandsskador (Engdahl m.fl. 2021). Det är ovanligt, de flesta raser har det ena eller det andra.
Knäskålen syns som skutt på tre ben. Korsbandet syns som en hälta på ett bakben som inte går över, eller som en hund som sitter med benet snett ut åt sidan. Det senare ska en veterinär titta på.
Sheltie
Sheltien har fler höftanmärkningar än storleken antyder. Av de röntgade har 11,4 % lindrig och 4,3 % måttlig eller grav höftdysplasi (Engdahl m.fl. 2026). Få shelties röntgas, så siffran är osäkrare än för de stora raserna.
Fransk bulldogg och tax
Hos de här två är det oftare ryggen än lederna. En hund som inte vill hoppa, går stelt eller skriker till när den lyfts kan ha ont i ryggen. Det ska en veterinär bedöma, och det hör inte hemma i en text om artros.
Blandras, eller en ras som inte finns med
Alla hundar kan få ledproblem, oavsett ras. Listan visar var siffrorna är högst, inte vilka som slipper. För blandraser finns ingen röntgenstatistik, eftersom nästan bara registrerade rashundar röntgas. Gå på storlek och föräldraraser. En korsning mellan labrador och pudel kan bära med sig labradorens höfter och armbågar. En tung hund belastar lederna mer än en lätt, vilken ras den än är. Tecknen är desamma för alla. Läs listan i början igen och jämför med hur din hund rörde sig för ett år sedan. Vill du göra något redan i dag?
Börja med vikten och promenaderna. De kostar ingenting och gör mest nytta.
Vill du dessutom ge lederna stöd varje dag är EliteFlex Forte vårt val: hela formeln i en flytande produkt, doserad efter din hunds vikt och gjord för hunden som redan har börjat bli stel. Läs mer om EliteFlex Forte
Vill du jämföra först har vi gått igenom vad ett ledtillskott bör innehålla och hur olika typer står sig. [länk: jämförelsen 8 av 8]
Osäker på vad din hund behöver? Ring eller mejla oss alla dagar 08–20. Berätta vad du ser, så hjälper vi dig vidare. kontakt@perkydogs.se eller 0760-222 160 Källor
• Engdahl K m.fl. 2026. Prevalence of hip and elbow dysplasia in young adult dogs in Sweden. Veterinary Record 198(12).
• Engdahl K m.fl. 2021. The epidemiology of stifle joint disease in an insured Swedish dog population. Veterinary Record. Sammanfattning hos DogWellNet.
• Engdahl K m.fl. 2023. The epidemiology of patellar luxation in an insured Swedish dog population. Preventive Veterinary Medicine.
• Anderson KL m.fl. 2018. Prevalence, duration and risk factors for appendicular osteoarthritis in a UK dog population under primary veterinary care. Scientific Reports 8:5641.
• Enomoto M m.fl. 2024. Prevalence of radiographic appendicular osteoarthritis and associated clinical signs in young dogs. Scientific Reports 14:2827.
• Malm S m.fl. 2010. Association between radiographic assessment of hip status and subsequent incidence of veterinary care and mortality related to hip dysplasia in insured Swedish dogs. Ingår i Malm 2010, doktorsavhandling SLU.
• McMillan KM m.fl. 2024. Longevity of companion dog breeds: those at risk from early death. Scientific Reports 14:531.
• Smith GK m.fl. 2006. Lifelong diet restriction and radiographic evidence of osteoarthritis of the hip joint in dogs. JAVMA 229(5):690–693.
• Svenska Kennelklubben. Frågor och svar om HD.
• Svenska Schäferhundklubben. Hälsa.
• Svenska Staffordshire Bullterrierklubben. Höftledsdysplasi.
• Jordbruksverket 2026. Hundregistret, de tio vanligaste raserna 2025.


Kommentarer